EC & GIP S*Kaseth's Anisette
Stamtavla

Anisette var vår första Turkisk Van. Hon flyttade in hos oss sommaren 1994, efter att ha övergivit sin gammelmatte Bitte, för att ge hela sitt hjärta till sin nya husse. Hennes dag startade då husse kom hem från jobbet, fram tills dess sov hon mest. Försökte husse gå hemifrån igen utan att ha ägnat henne en ordentlig gosstund, protesterade hon högtljutt vid ytterdörren.

Anisette tyckte det var trevligt att gå på promenad. Då travade hon kavat på i full karriär för att upptäcka nya saker. Varje morgon skulle hon dricka vatten ur kranen i badkaret och hålla husse sällskap. På kvällen ville hon att husse ska sätta sig framför TV:n så hon kunde parkera i hans knä. I nödfall kunde matte duga och ju äldre hon blev desto fler fick njuta av hennes gunst.

Anisette växte både fysiskt och psykiskt första gången hon blev mamma. Fick kraftigare benstomme och blev mer harmonisk. Hon älskade att pyssla om sina bebisar, Aniara och Ariadne, var en riktig hönsmamma och ville inte lämna bolådan de första två dagarna efter förlossningen. Vi blev tvungna att ställa kattlådan mittemot och kloss intill bolådan och hålla upp bebisarna i noshöjd innan Anisette kunde tänka sig att gå på lådan. När hennes bebisar blev stora nog att börja utforska världen utanför hagen, följde hon efter och förmanade och tillrättavisade dem. Anisette har därefter fått ytterligare två kullar som hon uppfostrade med lika fast men kärleksfull tass.

Det var ok att åka på utställningar tyckte Anisette. Hon tänkte däremot inte göra sig till för några domare utan tyckte det räckte bra att ligga i buren och visa magen för besökarna. Då det var dags för bedömningen lade hon sig lugnt på bordet framför domaren och väntade på att han/hon ska bli färdig. Den 8:e april 2000 blev hon Europa Champion i Oslo. Som kastrat uppnådde hon titeln Grand Internationell Premier.

Anisette dog av juvertumörer som återkom. Vi valde att inte operera om henne eftersom hon haft det väldigt jobbigt efter första operationen och tumörerna återkom så snabbt att veterinären menade att cancern redan hade spritt sig. Hon levde ändå nästan ett år till efter att vi upptäckt de nya tumörerna och fick en sista härlig sommar 2006. I februari 2007 visade hon tydligt att nu tyckte hon det var bra att få ge upp och hon fick somna in den 12 februari.

Vi kommer alltid att minnas henne som den starka personlighet hon var, som styrde vårt hem och uppfödning tillsammans med vår huskatt Måzart. Otroligt kärleksfull och mycket vacker. Ens första turkisk van är något alldeles speciellt.

"Va'!? Posera mitt i natten?"

Anisette plaskar i vasken.